Könsmaktsordningen är den samhällsstruktur som gör att män som grupp överordnas kvinnor som grupp. Den kan ta sig många uttryck och följer oss från vaggan till graven. Könsmaktsordningen finns i alla länder över hela världen, men kan ta sig uttryck på olika sätt på olika platser. Det gemensamma är dock att män överordnas kvinnor.
Genom livet tar sig könsmaktsordningen olika uttryck. I förskoleåldern kan det exempelvis handla om att könsrollerna redan här befästs; tjejer och killar uppmanas att leka med olika saker och på olika sätt. Det kanske mest märkbara är hur man behandlar tjejer och killar, vilket i sin tur påverkar våra egna tankar om oss själva och om vad vi är kapabla till.
Könsmaktsordningen följer med upp i skolåldern, där det till exempel kan synas på de miljön i klassrummet – att man placerar en lugn tjej bredvid en stökig kille för att ”lugna ner honom” och att killar pratar mer och oftare än tjejer.
I arbetslivet går det tydligt att skåda det stora lönegapet mellan mäns och kvinnors löner, vilket påvisar hur män som grupp är överordnade kvinnor, och vilket också leder till att den absoluta majoriteten av alla fattigpensionärer i Sverige är kvinnor.
Som feminister vet vi att samhället går att förändra och att könsmaktsordningen går att krossa. Inom det feministiska självförsvaret brukar vi säga att det enda som behövs för att man ska kunna kalla sig feminist är tre saker:
1) Man ser att det i samhället finns en könsmaktsordning som gör män som grupp överordnade kvinnor som grupp.
2) Man vill förändra det.
3) Man tror att det går att förändra.
Feministiskt självförsvar Skåne 